Biogas a?r en fo?rnybar energika?lla som kan framsta?llas genom ro?tning av organiskt material som go?dsel eller gro?dor. Trots att lantbruket sta?r fo?r 76 % av den totala biogaspotentialen i Sverige producerades endast en procent av biogasen 2008 i ga?rdsanla?ggningar. Uppsatsens syfte a?r att ge en o?versikt o?ver vad som orsakar den la?ngsamma utvecklingen av sma?skalig biogas, samt att ge fo?rslag till lo?sningar som kan leda till en snabbare expansion.

Sverige är ett av få länder där slakt utan bedövning är olagligt, och därmed är även religiös slakt utan föregående bedövning förbjuden. Många muslimer har valt att kompromissa och tillåta slakt med bedövning, framförallt reversibel sådan. Judar tillåter dock inte bedövning på grund av att det uppstår vävnadsskador. Denna litteraturöversikt syftar till att diskutera vilka djurvälfärdsbekymmer som uppstår vid slakt av nötkreatur och får utan föregående bedövning och hur dessa kan reduceras genom att välja en bra fixeringsmetod. Fixering där djuren får stå i upprätt ställning är bäst ur djurvälfärdsperspektiv.

Undersökningar visar att det är mycket problem att tillgodose djurens välfärd vid konventionell slakt gällande transport, uppstallning och hantering (Broom, 1993). Därför är det intressant att ta reda på vilka alternativ det finns till konventionell slakt. Ett exempel är mobila slakterier. Det här arbetet tar upp dess för- och nackdelar ur djurvälfärdssynpunkt. Det finns idag många rapporter, som tar upp mobil slakt ur en ekonomisk synvinkel (Helgesson & Pettersson 2000) och den praktiska hanteringen (Benfalk et al., 2002) efter avlivningsmomentet men mindre om hur djurens välfärd påverkas. Det finns olika utformningar på mobila slakterier.

Från den första januari 2006, är det tillåtet att slakta mobilt inom hela EU. Både konsumenter och företagare måste få veta att detta alternativ finns att tillgå och att det är möjligt att bedriva slakteriverksamhet på det här viset. Jag vill att de ska se fördelarna med mobil slakt, t ex färre livdjurtransporter och bättre köttkvalitet på grund av mindre stress. Ett svenskt företag har konstruerat och byggt mobila enheter till den svenska renslakten men också till, bland annat, USA där Cheyennerna slaktar bisonoxe. Med bland annat detta företags kunskap så kan mobila enheter inredas och utrustas så att alla djurslag kan slaktas mobilt.Reglerna för mobila slakterier är de samma som för stationära.

Bedövning eller inte vid rituell slakt är en ständigt aktuell fråga, vars lagstiftning och regler skiljer sig mellan olika länder och religiösa grupper. Syftet med denna litteraturstudie är att med utgångspunkt från djurets lidande utreda vilken rituell slaktmetod som ger högst djurvälfärd; slakt utan bedövning eller slakt med bultbedövning, elektrisk head-only-bedövning eller post-cut stunning. Tillvägagångssätten skiljer sig mycket mellan och inom de olika slaktmetoderna, och innefattar alla eller några av de kritiska punkterna; fixeringen, själva bedövningen, snittet samt tiden mellan snitt alternativt bedövning och förlorande av medvetandet. Fixering kan orsaka djuret lidande i form av stress eller rädsla, varför en så kort fixeringstid som möjligt med djuret i upprätt position är att föredra ur djurvälfärdssynpunkt vid såväl bedövad som obedövad slakt. Vid bedövning är det viktigt att utrustningen är i gott skick och slaktaren kompetent för att inte utsätta djuret för onödigt lidande.

Det finns ett ökat intresse för djurvälfärdsfrågor i samhället, vilket ställer krav på beslutsfattare att ta hänsyn till detta i sina beslut. Riskbedömning är ett verktyg som kan användas för att hjälpa beslutsfattare att sätta upp riktlinjer baserade på vetenskap. Samtidigt med det ökade intresset för djurvälfärd har småskaliga slakterier blivit alltmer populärt och de senaste åren har flera nya slakterier startats. Trots det stora intresset för både småskalig slakt och djurvälfärd är forskning utförd inom dessa båda områden mycket begränsad.Syftet med detta projekt var att göra en riskbedömning av djurvälfärd inom småskalig slakt. Projektet skulle beskriva vilka riskfaktorer som djur, vilka slaktas på småskaliga gårdsslakterier, exponeras för och i vilken utsträckning exponeringen sker.

Ekologisk kycklingproduktion är försvinnande liten jämfört med konventionell produktion. En undersökning visar att marknad och ekonomi följt av komplexa regler är det som uppfattas som ekologisk kycklings största problem. Syftet med examensarbetet är att ge ett förslag till hur en modern produktion av ekologisk slaktkyckling kan gå till, samt var och hur den färdiga produkten kan säljas. En av de stora utmaningarna i Sverige är att det saknas långsamväxande hybrider. Sådana raser underlättar den ekologiska produktionen, där kycklingarna ska bli 81 dagar gamla innan slakt enligt KRAVs regler. Övriga problem är hälsa hos djuren då de inte får behandlas förebyggande mot sjukdomar, därför är god hygien avgörande. Ett annat problem är att få till en bra betesdrift där djuren inte för ofta kommer tillbaka till samma bete.

Stunning of pigs at slaughter constitutes of primarily two methods; carbon dioxide and electricity. Both methods have advantages and disadvantages from an animal welfare point of view. The purpose of this study is to compare different methods of stunning pigs from a welfare point of view. Questions included in the study are 1) What differences are there, from an animal welfare point of view, between CO2 and electricity as methods for stunning pigs? 2) What alternatives are there to the methods currently in use? 3) Which method for stunning pigs is preferable from an animal welfare point of view?This report is a literature review.

Den svenska rennäringens primära inkomstkälla är försäljning av renkött. Syftet med denna uppsats är att undersöka ett antal faktorers inverkan på utbudet av renkött. Metoden ordinary least square har använts för att göra en ekonometrisk studie baserad på statistik för åren 1980-2003. De faktorer som testats är total ersättning, vilken inkluderar avräkningspris samt kvantitetsbaserad subvention, och renstammens storlek. Resultaten i vår undersökning visar att total ersättning inte är signifikant på någon testad nivå, däremot fann vi att renstammens storlek hade positiv korrelation med utbudet på renkött.

Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om hur slaktkycklingarna hanteras från infångning i stallet till dess att de bedövats vid slakt. Fokus ligger främst på hur hanteringen ser ut i Sverige. Hur påverkas slaktkycklingarna under hanteringen och hur ser stressnivån ut och vilka faktorer bidrar till en ökad dödlighet? I Sverige föds det varje år upp cirka 80 miljoner slaktkycklingar som vid cirka fem veckors ålder transporteras till slakt. Enligt flera olika forskare har hanteringen från infångning till bedövning många brister ur ett djurvälfärdsperspektiv.

Den svenska rennäringens primära inkomstkälla är försäljning av renkött. Syftet med denna uppsats är att undersöka ett antal faktorers inverkan på utbudet av renkött. Metoden ordinary least square har använts för att göra en ekonometrisk studie baserad på statistik för åren 1980-2003. De faktorer som testats är total ersättning, vilken inkluderar avräkningspris samt kvantitetsbaserad subvention, och renstammens storlek. Resultaten i vår undersökning visar att total ersättning inte är signifikant på någon testad nivå, däremot fann vi att renstammens storlek hade positiv korrelation med utbudet på renkött.

Electrical stunning is the method that has been used in Sweden to stun broilers prior to slaughter. However, for reasons of animal welfare and meat quality, research has been made in the EU to develop new stunning methods. Gas stunning is now regarded as the best alternative. In this study literature has been reviewed with focus on different gas stunning systems and observations have been made at two different slaughterhouses regarding animal welfare before, during and directly after stunning. At one slaughter plant carbondioxide was used in a two-stage system where the birds were standing on a conveyer belt during the stunning procedure.

Denna uppsats handlar om religiös slakt och hur etiskt försvarbara den judiska kosherslakten och den muslimska halalslakten är, detta utifrån ett människorättsperspektiv i jämförelse med ett djurrättsperspektiv. Uppsatsen utgår till stor del utifrån författaren Martha C Nussbaums teorier kring människors rättigheter och djurs rättigheter, där hon i båda ämnena tar upp ?the capability approach?, som handlar om vad varje människa och djur som ett minimum, för vad ett värdigt liv kräver, har rätt till. I uppsatsen finns även avsnitt om kosher- respektive halalslakt samt ett kapitel om jordbruksverkets syn på konventionell slakt och dess innebörd men också deras syn på kosher- och halalslaktI analysen, analyseras de olika delarna för att försöka hitta svar på min frågeställning. Analysen inleds med ett människoperspektiv utifrån, ?the capabilities approach?, där jag analyserar konsekvensen av ett förbud mot kosher- och halalslakt.

Intresset för att bygga gårdsslakterier ökar i Sverige, likaså efterfrågan på närproducerade livsmedel till följd av ökad medvetenhet bland konsumenter. Att bygga ett gårdsslakteri är intressant både ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett perspektiv på mjuka värden, men frågan är om det går att få lönsamhet i verksamheten. Den svenska lammuppfödningen är sedan länge utsatt för dålig lönsamhet. Att bygga ett eget slakteri för de egna djuren och sälja sina produkter direkt till konsument borde därför vara en möjlighet för mindre gårdar. Projektets mål har varit att genom kvalitativa intervjuer av ägare till gårdsslakterier och upprättande av kalkyler utreda lönsamheten i småskalig lammslakt vid investering av ett gårdsslakteri. Uppsatsens litteraturstudie har inriktats på att ta reda på allt som krävs för att starta ett gårdsslakteri gällande bland annat byggnad, regelverk och tillstånd. Av det framkomna resultatet har jag dragit slutsatsen att det är möjligt att uppnå lönsamhet vid byggnation av gårdsslakteri för småskalig slakt av lamm.

I Sverige idag är normen att man ska äta kött. Om man blir bortbjuden och är vegetarian, vegan eller något annat som innebär att man inte äter alla sorters djur, förutsätts det vanligen att man som gäst meddelar denna specialkost i förväg på samma sätt som man förväntas informera om eventuella allergier. Många vet inte hur den mat som vi äter blir till, trots att det enligt skolans läroplan ingår vissa grundläggande kunskaper om kost. Man ska veta hur bröd bakas, principen för hur växter planteras och skördas och hur en fläskkotlett ska stekas. Men inte någonstans i grundskolans undervisning, varken på hemkunskapen, naturkunskapen eller i något annat ämne får man veta hur kött blir till.